Idag ska vi prata om mönster på värdepappermarknaden. I diagrammet nedan kan man se hur ett värdepapper har utvecklats under en tvåårsperiod. En punkt på linjen representerar innehavets värde för en viss dag, räknat i procent från utgångsvärdet. Lägg noga märke till kurvan, och se vilka trender och mönster du kan hitta. Finns det kanske perioder med tydlig uppgång eller nedgång? Går det att urskilja tydliga toppar, dalar och andra tidpunkter som varit viktiga för utvecklingen? Fundera sedan på när det vore optimalt att sälja, köpa eller behålla detta värdepapper. Testa att trycka på knappen ”ny data!” för att göra om övningen med en ny och fräsch kurva.

Om du är som de flesta andra människor, så var det inte speciellt svårt att hitta tydliga trender. Hjärnan är fenomenal på att hitta mönster i vår omgivning. Vi arbetar konstant med att läsa av och tolka vår omgivning, och det ligger till grund för våra dagliga beslut i såväl nödsituationer som vardag. Men var har detta med värdepappershandel att göra? En del kanske redan har gissat det, men grafen ovan är helt och hållet slumpmässigt genererad. Kurvan ritas genom att varje dag singla en slant, och öka värdet med en procent om det blir krona, och minska värdet om det blir klave. Det finns absolut noll samband mellan vart kurvan var på väg igår och vart den tar vägen idag, och ändå hittar man alla dessa mönster och tendenser. Hjärnan är så bra på att hitta samband att den gör det även när det inte finns några!

I börsvärlden sysslar många med teknisk analys, som grovt förenklat är ett sätt att utifrån historiska data försöka räkna ut trender och mönster och därmed försöka lista ut vad som ska hända härnäst. En analytiker tittar på exempelvis en akties kurva för de senaste månaderna, dagarna, timmarna eller minuterna och använder en stor verktygslåda med mönster för att bestämma vad som är bäst att göra härnäst. Problemet med teknik analys är att den inte fungerar. Den vanliga tumregeln gäller fortfarande – ingen kan på kort sikt förutspå (med någon som helst säkerhet) om börsen kommer gå upp eller ner. Ingen människa, inga mönster och inga algoritmer. Att försöka tolka kurvor likt den ovan är endast en övning i att vara efterklok.

Varför fortsätter man ändå? Varför finns det en enorm mängd professionella handlare som sysslar med sådant här ändå, när de flesta skulle ha lyckats bättre genom att bara investera i index och luta sig tillbaka? Anledningarna är många, men här är några idéer:

Viljan att tro på mönster

Hjärnan är en mönsterigenkännande maskin, som jag nämnde tidigare. Det är lätt att luras att hitta mönster, och lätt att tro att dessa mönster kommer att upprepa sig i framtiden. Slumpmässighet är svår att acceptera.

Partiskhet mot överlevare

Det finns gott om traders som lyckas oerhört bra. Tyvärr finns det oftast ännu fler som lyckas katastrofalt dåligt, men dessa hör man sällan om. Givet den stora mängden aktiva aktiehandlare är det oundvikligt att många har tur med sina analyser och lyckas bra. Det är dessa som ger ut böcker, blir intervjuade i TV och bloggar om senaste tricken. Tyvärr finns det, som med slantsinglingen, inget samband mellan vilka som lyckades förra året och vilka som kommer att lyckas i år.

Möjligheten att bli rik

Att försöka tajma marknaden är en lockande strategi för att ”bli rik snabbt”. Det finns många proffs som lever gott på att sälja in sådana idéer till intet ont anande konsumenter. Tumregel – det går inte att tajma marknaden. Så enkelt är det.

Indirekta förtjänster

Traders som handlar åt andra (till exempel fondförvaltare) behöver inte lyckas bättre än snittet så länge de kan övertyga kunden att de kan det. Tekniska analyser och avancerade verktyg riktade mot konsumenter kan trigga handel åt börsmäklare, och handeln genererar intäkter åt mäklaren i form av courtage. Själva analysen behöver alltså inte vara så bra. Någon tjänar på affären ändå. Tumregel – det är inte du.