Dumpa din fondförvaltare

2015-10-31 3 Replies

Idag ska vi prata om fonder (om aktiefonder, närmare bestämt). Grovt sett är en aktiefond är en samling aktier, och som sparare kan man investera pengar i en fond och får då ta del av de vinster och förluster som de ingående aktierna genererar. En fond kan förvaltas antingen aktivt, av någon form av förvaltare, eller passivt. Mer om det senare.

Idén är enkel. Passivt förvaltade fonder, som indexfonder, är på lång sikt oftast mycket bättre än aktivt förvaltade fonder. Denna enkla idé bygger i sin tur på tre andra, enkla, faktum:

Ingen kan förutse om börsen kommer att gå upp eller ner den närmaste tiden.
Aktivt förvaltade fonder slår inte index över tid.
Aktivt förvaltade fonder kostar mycket pengar, till skillnad från passivt förvaltade fonder.

Alla tre påståenden är mycket omskrivna, men det finns också enorma volymer av forskning på området. Den forskningen har hittills gett en påfallande klar bild. Låt oss prata om en punkt i taget.

1. Ingen kan förutse om börsen kommer att gå upp eller ner den närmaste tiden

Åtskilliga miljoner av människor spenderar en stor del av sina liv med att försöka lista ut vilka aktier som kommer att gå upp eller ner framöver. Åtskilliga miljoner av människor har teorier om när det är smart att köpa och när det är läge att sälja. Spaltmetrar skrivs i dagstidningarna, dyra handelsverktyg byggs, universitetsutbildningar ges och finansbolag skapas.

Har någon lyckats att konsekvent förutspå börsens svängningar och rörelser? Har någon på riktigt kunnat säga med säkerhet att vi står inför en krasch eller uppgång? Nej. Absolut inte.

Vissa professionella traders tror kanske att de kan spå framtiden, men det kan de inte. Än mindre kan vi amatörer det. Efter alla superdatorer som sysslar med automatiserad handel, börshajar på världens finansbolag och halvamatörer som sitter hemma framför börssajterna hela dagarna så är vi ändå sist på bollen.

Vi ska inte gå in på djupet om varför ingen kan förutspå marknaden, men detta faktum leder mer eller mindre direkt till vår nästa punkt:

2. Aktivt förvaltade fonder slår inte index på lång sikt

Först och främst, vad är index? Ett index är ett mått på hur en viss marknad presterar. Exempelvis kan man titta på hur de 100 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen rör sig, och så använder man det som mått på hur börsen går “i snitt”. Index är viktat så att de större aktierna representerar en större andel, och mindre aktier följaktligen en mindre andel.

Alltså är index ett bra måttstock att jämföra aktier och aktiefonders prestation med på en viss marknad. En fondförvaltares mål bör vara att få sin fond att ge så god avkastning som möjligt genom att köpa och sälja aktier, men som vi har sett i punkt 1, så kan ingen förutse när och hur börsen kommer att gå upp eller ner. Ingen. Inte ens professionella förvaltare med moderna verktyg och tekniker. Det låter kanske orimligt att det skulle finnas en hel industri som konstant misslyckats med att prestera under medel, men forskningen är entydig.

En av de mest använda källorna är Standard & Poor’s Indices versus Active Funds Scorecard (SPIVA) som sedan 2002 noga följt fondmarknaden, och år efter år konstaterat att aktiva fonder är ganska värdelösa på att prestera.

SPIVA® Europe Scorecard Mid-Year 2015 (men titta gärna på vilket år som helst här):

”When viewed over a ten-year period, about 92% of eurozone equity funds and approximately 87% of European equity funds trailed their respective benchmarks”

Wikipedias sida om att försöka tajma marknaden sammanfattar det hela såhär:

“Studies find that the average investor’s return in stocks is much less than the amount that would have been obtained by simply holding an index fund consisting of all stocks contained in the S&P 500 index.”

Källor (bland annat): Forbes, Morningstar

Från undersökningarna kan man också utläsa att det trots allt finns en hel del fonder som har slagit index. Det är inget konstigt med det. Problemet är dock att man på förhand inte visste vilka det skulle bli. Det finns gott om (något fler) fonder som på motsvarande sätt hamnade långt under snittet. Dessutom är det inte troligt att det är precis samma fonder som går bra nästa tidsperiod. Jämför med att det finns personer som har vunnit på Bingolotto flera gånger, men de är inte speciellt många och det är inget som säger att de kommer att vinna igen i framtiden.

3. Aktivt förvaltade fonder kostar mycket pengar, till skillnad från passivt förvaltade fonder

Även om banker och fondbolag misslyckas med att överlista marknaden, tar de bra betalt för att de försöker. De flesta fonder har en förvaltningsavgift på någon procent eller två (eller ännu mer). Det kanske inte låter som speciellt mycket, men låt oss räkna på det. Säg att vi månadssparar (en mycket bra idé) 3 000 kronor per månad i en aktiv fond som presterar precis som index. Vi har tur, eftersom en majoritet av de aktiva fonderna presterar UNDER index, som vi nu har lärt oss. Hur som helst så har fonden har en dyr avgift på 2% av innehavet. Eftersom vi vet att aktiemarknaden endast är lämplig på lång sikt, gör vi detta i 20 år och återinvesterar vår avkastning. Under dessa 20 år tuffar börsen på bra och ger oss en genomsnittlig avkastning på 6% per år. På 20 år har vi satt in 720 00 kronor, och fått hela 400 000 kronor i avkastning! Inte illa! Tyvärr har vi också betalat i runda slängar 200 000 kronor i avgifter. Som om inte det vore nog har vi gått miste om ytterligare 40 000 spänn i utebliven avkastning. Om avgiften varit 0% hade vår avkastning alltså varit 640 000 kronor. Detta är illustrerat nedan. Notera att ju längre tiden går, desto större blir gapet mellan den blå avgiftsfria och den röda avgiftsbelagda linjen.

Vi har alltså betalat 200 000 kronor i avgifter för fonden, utan att få något tillbaka för pengarna! Förvaltningen ger oftast inget som helst värde, utan snarare tvärtom. Kom ihåg att detta är fallet för nästan alla aktivt förvaltade fonder över lång tid!

Vill du räkna med egna siffror? Testa avkastningskalkylatorn!

Att räkna på det här är såklart lite krångligt, men på senare tid har man börjat få upp ögonen för fonders kostnader och infört det så kallade Normanbeloppet för att jämföra fonder. Det är en siffra som visar hur mycket som uppskattas gå till rena avgifter och utebliven avkastning på en börs som rör sig sakta uppåt. För aktiefonder använder man 6% årlig avkastning för Normanbeloppet, precis som i exemplet ovan. Normanbeloppet anges ofta bredvid andra fonduppgifter såsom förvaltningsavgift och senaste trender.

Det här med dyra fonder utan mervärde är såklart tokigt, men vad kan vi göra istället? Vi kan inse att om vi inte kan slå index, så är det ingen idé att försöka. Vi behöver å andra sidan inte nöja oss med något sämre heller. Som tur är finns det indexfonder! Indexfonder är konstruerade för att helt enkelt bestå av de aktierna som man använder för att räkna ut index, och kommer därför att följa index automatiskt. Det är väldigt enkelt att konstruera sådana här indexfonder, och datorer är extra bra på det. Det behövs ingen aktiv förvaltning, inga speciella strategier och ingen stor arbetsinsats. Därför har indexfonder oftast mycket låga avgifter, i storleksordningen 0,5% eller nedåt. Numera finns dessutom några svenska indexfonder som är helt gratis, till exempel Avanza Zero eller Nordnet Superfonden. De som erbjuder sådana fonder har insett att det är ett bra sätt att locka kunder till deras bank, så de behöver inte tjäna pengar på just indexfonderna.

Kom ihåg att din bankman är en säljare. Din bank tjänar pengar på att du har dina pengar i bankens fonder. Avsätt istället en fast summa varje månad och sätt upp automatiska inbetalningar till en eller flera indexfonder med låga avgifter, gärna spridda över flera marknader. Då slipper du bry dig om kortsiktiga börsrubriker från aningslösa “experter” ett bra tag framöver.

Intresserad av att läsa mer?

Jag tycker att Småspararguiden, och speciellt småspararens budord är en grym källa till privatekonomisk allmänbildning. Boken Så kan alla svenskar bli miljonärer har en sensationell titel, men beskriver i grunden hur man kan tänka med sitt sparande. För den som är intresserad av djupare statistiska och psykologiska analyser rekommenderar jag som alltid Daniel Kahnemans fantastiska bok Tänka snabbt och långsamt.

Att (inte) förutse det oförutsägbara

2015-06-03 2 Replies

Vi människor är väldigt intresserade av framtiden. Vi lyssnar gärna på kunniga yrkespersoner som talar om vilka aktier man ska satsa på, hur bostadsmarknaden kommer att se ut nästa år, vilka långsiktiga effekter ett visst politiskt beslut kommer att få, eller vilket nystartat företag som kommer att bli nästa Google. Det finns ett litet problem, och det är att komplexa saker sällan låter sig förutspås. Inte ens av ”experter”.

Illusionen av skicklighet – experter som inte har en aning

I boken Thinking Fast and Slow berättar psykologen och statistikern Daniel Kahneman ”illusionen av skicklighet och giltighet”. Vi är generellt sett mycket mer självsäkra än vad vi borde, och vi litar alldeles för mycket på förutsägelser och expertis. Kahneman refererar bland annat till en studie som psykologen Philip Tetlock publicerade i sin bok ”Expert Political Judgment: How Good Is It”? Tetlock intervjuade 284 personer vikas yrken innebar bland annat att uttala sig om politiska och ekonomiska trender. De intervjuade kunde alltså vara analytiker, rådgivare, kommentatorer, eller andra typer av experter inom politik eller ekonomi. Dessa experter fick frågor som handlade om huruvida vissa betydelsefulla händelser skulle inträffa under den närmsta tiden. Skulle president X vinna valet i land Y? Kommer marknaden i land Z att bli nästa börsraket? Deltagarna fick också uppskatta sannolikheten för mindre, större, eller oförändrad mängd av effekterna i varje fall. Totalt samlades 80 000 svar in, svar som sedan jämfördes med utfallen en tid senare. Resultatet blev att förutsägelserna var sämre än om man hade satt samma sannolikhet på alla alternativ i alla fall. Resultatet var alltså sämre, i genomsnitt, än om man hade lottat. Kom ihåg att det handlade om människor vars jobb var att leverera förutsägelser och råd! Tetlock slog fast att inom sitt eget område var man åtminstone lite lite bättre än resten av deltagarfältet. Tyvärr är experter ofta överdrivet självsäkra just inom sitt eget område, något som tillsammans med de usla spådomarna gör dem opålitliga och kanske rentav farliga. Experterna visade sig dessutom mindre benägna att erkänna när de hade fel, och kom oftare med bortförklaringar.

(Stycket ovan fritt lånat och översatt från Thinking Fast and Slow av Daniel Kahneman. För den som är mer intresserad av psykologi, statistik, ekonomi, beslutsfattande och mänskligt beteende är boken en guldgruva)

Kom ihåg att självsäkerhet inte alltid betyder kunnande!

Förmågan att skylla motgångar på otur eller oförutsägbara händelser och samtidigt räkna framgångar som ett resultat av expertis göder illusionen om skicklighet och giltighet. Det kanske mest lättillgängliga exemplet på ett område där skicklighet är en illusion är den enorma marknaden för börshandel. Gång på gång har det visats att ingen kan konsekvent slå börsindex genom att köpa och sälja värdepapper, men ändå tjänar människor ohyggliga summor pengar på att försöka.

Svarta svanar

Världens finansiella marknader utgör oerhört komplexa system, som man naturligtvis har försökt modellera med det ena sofistikerade verktygen efter det andra sedan urminnes tider. Världspolitiken är ett annat extremt komplex system som sällan låter sig beskrivas i enkla termer – men man försöker. De mest komplexa systemen är ofta de som är mest känsliga för svängningar, eller för oförutsedda händelser. Det är till och med så att de händelser som får allra störst effekt ofta ligger helt utanför alla modeller som för tillfället finns! Ingen hade förutsett att terrorister skulle krascha flygplan i World Trade Center, eller vilka världspolitiska konsekvenser den enskilda händelsen skulle få. Börsen kraschade 2008, men det fanns inte många modeller som hade med att bank efter bank skulle kollapsa. Ett attentat i Sarajevo utlöste indirekt första världskriget.

Liknande händelser kallas ibland för svarta svanar. Begreppet syftar till att om man alltid har sett endast vita svanar, är det lätt att tro att alla svanar är vita. Dock behövs det bara en enda svart svan för att motbevisa hela den teorin! Svarta svanar är oförutsägbara, får stora konsekvenser och har en tendens att generera efterklokhet och efterhandskonstruktioner. Närvaron och effekten av svarta svanar gör att det blir ännu lite vanskligare att försöka förutspå börsens toppar och dalar, eller var och när nästa krig bryter ut.

bell

Nassim Nicholas Taleb har skrivit en hel bok om varför vi borde röra oss bort från modeller som bygger på normalfördelade sannolikheter och små svängningar, och istället förbereda oss för det oförutsägbara. Boken heterThe Black Swan: The Impact of the Highly Improbable.

Är alla förutsägelser bortkastade?

Nej, så behöver det inte vara. Det skulle inte gå att överge alla politiska analyser vind för våg över natten, till exempel. Dock bör man vara medveten om vilka typer av förutsägelser man gör, och att allt arbete kostar tid och pengar. Delar av den tiden och de pengarna kanske hade gjort mer nytta på andra fronter än hopplösa spådomar.

Ska vi sluta analysera saker?

Nej, inte alls. Att förutse morgondagens väder går att göra med precision som åtminstone är bättre än gissningar. Oddssättare inom sportbetting lever på att förutse idrottsresultat och sätta odds med tillräckligt god marginal. Det går att visa att vissa personliga egenskaper och attribut är ärftliga, och så vidare. Dock bör man alltid fråga sig är två saker:

1. Handlar analysen om ett område som låter sig förutses?

Tumregeln är enkel. Ju större komplexitet – desto svårare att förutse. Den lite tråkigare sanningen är att ofta krävs det åratal av ambitiösa studier för att påvisa hur det egentligen ligger till. Det kan dock vara vettigt att utgå från en skeptisk synvinkel.

2. Har personen som uttalar sig rimligen tillgång till relevant data, samt kunskap för att kunna utnyttja den?

Det räcker inte med att området är tillräckligt förutsägbart, det krävs givetvis mycket från analytikerns sida.

Naturlig kaxighet

Fundera lite extra nästa gång en ”expert” uttalar sig om framtiden när det gäller börsen, valresultat, krig, klimat eller bostadsmarknaden. Det finns en god chans att experten presterar sämre än en tärning. Det intressanta med expert-exemplet ovan kanske inte är de usla gissningarna, utan det faktum att alla inblandade fullt och ärligt trodde på sig själva till fullo. Det ligger i människans natur att vara för självsäker, aningen överoptimistisk och inte speciellt självkritisk. Kanske är det ett resultat av att vår blotta existens och överlevnad hittills är en otroligt osannolik händelse (för en utomstående, universell observatör, för oss själva är det självklart). Ibland är det också en förutsättning för utveckling – om alla världens entreprenörer skulle handla fullt rationellt givet oddsen för framgång skulle inte ett enda företag startas. Kanske skulle inga krig startas heller, men det är bara en gissning.

Nätsäkerhet – vad alla bör veta

2015-05-17 6 Replies

“IN THE SPACE of one hour, my entire digital life was destroyed. First my Google account was taken over, then deleted. Next my Twitter account was compromised, and used as a platform to broadcast racist and homophobic messages. And worst of all, my AppleID account was broken into, and my hackers used it to remotely erase all of the data on my iPhone, iPad, and MacBook.”

Jag vill inte att det händer dig! Tyvärr är nätsäkerhet som inte känns speciellt nödvändigt innan det händer något, och många orkar inte bry sig. Det krävs ibland att det händer något innan man tar tag i det. Jag hoppas att det här kan få dig att tänka om!

Innehållet är grovt uppdelat enligt nedan.

Motivering – vad och varför?
Förklaring – hur går det till?
Åtgärdsförslag – hur kan man skydda sig?
Frågor och svar
Avslutning

Det tar en liten stund (men inte mer än en kvart) att läsa igenom dokumentet. Förhoppningsvis leder det till ett antal åtgärder som i sig också tar lite tid i anspråk, men men övertygelse är att det är värt det.

Let’s do it!

VAD OCH VARFÖR?

Vi lever våra liv digitalt. Vi sköter bankärenden på nätet, vi umgås med vänner på nätet, vi lagrar minnen på hårddiskar, och ibland delar vi hemligheter på nätet. E-post, Facebook, Snapchat, Dropbox, diverse online-banker, you name it. En inte alltför vild gissning är att det digitala blir ännu större de närmaste åren.

Vad kan hända?

Kapade sociala konton. Skulle du kunna sova gott om någon hade fullständig och ostörd tillgång till ditt Facebook/Snapchat/Instagram/Kik-konto eller liknande? Antagligen inte. Fundera över hur mycket känslig information, hemligheter, foton och minnen som finns där.
Kapad e-post. Som ovan. E-mail kanske känns mossigt, men det är fortfarande en kanal där mycket information sköts. Framför allt är det ofta nyckeln till alla dina andra nät-konton, mer om det senare.
Stulna och/eller raderade bilder och minnen. Säg att du sparar foton med hjälp av någon online-tjänst, t.ex. iCloud, Dropbox eller Google Drive. Om någon obehörig får tar i kontot där och vill jävlas så kan du säga hejdå till alt du har. I bästa fall blir det raderat, i värsta fall blir privata bilder eller liknande spridda. Om känsliga bilder eller filmer kommer ut på nätet är det nästan garanterat omöjligt att plocka ner dem. Någonsin.
Komplett identitetsstöld. De ovanstående punkterna kanske är illa, men en fullskalig ID-kapning kan bli många gånger värre. Ett kapat ID kan leda till att sms-lån börjar tas i ditt namn, du blir av med tillgång till din bank, och så vidare. Det finns gott om historier om folk som har spenderat månader, år och massiva mängder pengar för att få tillbaka sin identitet. Din identitet är oerhört värdefull!
Din dator kapas osynligt (du märker det inte) och används i som mellanhand i attacker mot andra mål.

Men det där händer väl inte vanligt folk?

Fel, fel fel. Det händer vanligt folk, hela tiden. Man behöver inte vara internetkändis eller ha fiender för att råka ut för det. Nätet är fullt av hackers som kapar konton för att det är roligt, kriminella som aktivt letar efter svaga identiteter att hacka, eller ovänner som vill en ordentligt illa.

HUR GÅR DET TILL?

Lösenordet är ofta nyckeln

Skrämmande många konton är skyddade på ett enda sätt – ett lösenord. Ofta väldigt kassa lösenord som ”hammarby123”, ”SuperSecret” eller ”abcdef”. Sådana lösenord tar inte lång tid att brute-forca, dvs försöka logga in tills det funkar med hjälp av speciella program. Det finns enorma databaser med vanliga lösenord som används vid sådana här automatiserade attacker. Stora sajter utsätts kontinuerligt för sådana här försök. Varje dag, varje minut. Många hundra tusen lösenordsförsök per sekund.

Lösenord måste lagras – ibland görs det dåligt

Stora sajter som t.ex. Amazon eller Facebook måste hålla koll på lösenorden, och de sparas i någon form av databas. Om det gör rätt så sparas aldrig lösenorden i klartext, utan i en hemlig, krypterad form. Det betyder att om en hackare får tag i databasen så kan han eller hon inte se lösenordet ändå. Tyvärr görs det inte alltid rätt. Ibland sparas lösenord i klartext, ibland är krypteringen dålig och kan knäckas. Det händer ofta att stora sajter får hela sina databaser läckta. Ibland inkluderar dessa databaser också klantigt sparade kreditkortsuppgifter. Tror ni mig inte? Kolla in den här översikten över några kända läckor. http://www.informationisbeautiful.net/visualizations/worlds-biggest-data-breaches-hacks/

Folk använder samma lösenord överallt

Säg att du använder lösenordet ”SuperStrongPasswordThatNobodyCanGuess” på Evernote. Det är långt och fint, men tyvärr använder du det överallt. Evernote klantar sig och läcker sin databas. Nu finns nyckeln till alla dina konton ute i det fria, och det är bara en fråga om tur/otur om du blir hackad.

E-posten är ofta vägen in

Vi använder ofta e-post som en möjlighet till att återställa konton. Det betyder att om någon siktar in sig på din e-post och lyckas med det, finns en superenkel väg in till alla dina andra konton. Väldigt jobbigt.

Hackers är duktiga

Det räcker med att en del i kedjan är svag, och den brister. Ibland är den svaga länken en lite för snäll telefonsupport, ibland är det ett dåligt lösenord på e-posten, ibland en läckt databas, ibland våld och hot.

Vill ni se exempel? ”Vanligt folk” som fått sina pengar stulna, baby-bilder raderade, identiteter kapade. Och så förstås kändisar vars nakenbilder blivit spridda.

http://www.theverge.com/a/anatomy-of-a-hack
http://www.wired.com/2012/08/apple-amazon-mat-honan-hacking/
http://en.wikipedia.org/wiki/2014_celebrity_photo_hack

HUR SKYDDAR JAG MIG?

Det kräver lite jobb, men det finns ett antal hyfsat enkla principer man kan följa för att ta itu med specifika problem. Jag tänkte gå igenom dem nedan.

Starka och unika lösenord – motverkar brute-forcing och minimerar skadan om någon av alla dina webbtjänster råkar läcka ditt lösenord.
Tvåstegsverifiering- krävs både lösenord och telefon för att logga in. Mycket säkrare.
Fokusera på de viktigaste tjänsterna – börja med att säkra upp e-post, bank, Facebook, och lagring, till exempel.
Flera backups av viktiga filer – ger dig en väg ut om din dator säckar ihop, din hårddisk blir stulen eller om någon online-lagrings-tjänst blir sabbad.
Tänk på vad du gör på nätet – om det ändå går åt skogen, se till att ditt liv inte blir förstört.

Starka lösenord

Ett lösenord är starkt om det är svårt att knäcka med ren datorkraft. Långa lösenord är att föredra. Som ett exempel skulle lösenordet ”secret123” knäckas på bråkdelen av en sekund, men lösenordet ”Tennis Giraff 1766 Curling!” är näst intill omöjligt att knäcka med vanliga datorer. Det skulle ta hundratusentals år av gissningar. Längd är viktigare än komplexitet! Ett bra tips är därför att använda flera (orelaterade) ord, som ovan. Gärna med nån siffra eller specialtecken. Lättare att komma ihåg än ”Adx!€3qz89″#!xojHS6” dessutom. Kom ihåg att ett lösenord är aldrig speciellt starkt om det är uppskrivet någonstans där andra kan läsa det.

Unika lösenord

Med anledning av fallet när stora sajter får sina lösenord läckta – ha aldrig samma eller liknande lösenord på flera viktiga sajter. Aldrig. Någonsin.

Tips – använd en lösenordshanterare

Något som jag själv gör är att jag använder en lösenordshanterare, som t.ex. LastPass (https://lastpass.com/sv/) eller 1Password (https://agilebits.com/onepassword). Det fungerar så att jag har ett superstarkt lösenord som jag kommer ihåg som huvudlösenord (ett antal ord och nån siffra, se ovan). Med det kan jag låsa upp en starkt krypterad databas med alla mina andra lösenord. Dessa kan jag generera automatiskt, eftersom jag inte behöver komma ihåg dem. 20 eller fler slumpmässiga tecken är ofta bra och svårknäckt. När jag ska logga in på Facebook eller Instagram eller Avanza Bank så behöver jag bara komma ihåg ett lösenord, och LastPass sköter resten. Funkar väldigt bra i browsern. Har du okrypterade lösenord i ett Excel-ark? Tänk om och tänk rätt.

Nu kanske ni undrar – vad händer om LastPass blir hackat? Då har jag problem :) Detta bygger på att LastPass sköter sig, men chansen är stor att LastPass sköter sig bättre än många sajter eftersom säkerhet är deras egen affärsidé. Dessutom har jag tvåstegsverifiering på mina viktigaste sajter, mer om det om ett par sekunder!

Tvåstegsverifiering

Många stora tjänster som Gmail, Facebook eller Dropbox erbjuder detta. Det går till så att när du vill logga in från en ny dator krävs det både ditt vanliga lösenord och en PIN-kod som skickas till din telefon. Det gör att även om ditt lösenord blir hackat så kan inte en obehörig ta över din e-post och därmed ditt liv, såvida han eller hon inte har din telefon också. De flesta ställena kräver bara verifikation första gången man loggar in från en ny dator/browser, så man slipper krångla om man loggar in från sin hemdator varje gång. Detta ökart säkerheten enormt mycket – aktivera genast på känsliga ställen! Att ha detta påslaget för e-post borde vara obligatoriskt :)

Nedan är ett exempel på hur det går till när man har tvåstegsverifiering påslaget på sin Gmail.

ETT: Jag går till gmail.com på en ny dator, och loggar in med användarnamn och lösenord. Notera att jag klickar ur “stay signed in” eftersom jag inte vill att andra ska se min inbox om jag råkar glömma att logga ut.

TVÅ: Innan jag blir inloggad får jag skickad en kod till min mobil, antingen som ett SMS eller via en app. Jag skriver in koden. Om det hade varit min egna dator hade jag kanske klickat i rutan för att inte fråga efter koder igen på den här datorn.

TRE: Inloggad som vanligt! Notera att även om någon skulle haft mitt lösenord, så skulle det inte vara möjligt att komma in den här vägen såvida personen dessutom har telefonen eller datorn. Det här skyddar fantastiskt bra mot försök från någon som fått tag på lösenord från t.ex. en läckt databas.

Instruktioner för Google (Gmail, Google Drive, etc)
Instruktioner för Dropbox
Instruktioner för Microsoft (Hotmail, etc)
Instruktioner för Apple (iCloud etc)

Instruktioner för resten? Googla “two step verification” och tjänsten så hittar du det!

Börja med de viktigaste tjänsterna

E-post. Facebook. Banken. iCloud. Fundera ut vilka tjänster som skulle kunna göra mest skada och börja med att säkra upp dem med bra lösenord och eventuell tvåstegsverifiering. Det kanske inte är hela världen om din träningsapp eller kontot på ett receptforum blir hackat (om du har unika lösenord), men ett hack av e-posten kan bli förödande.

Skydda telefonen också!

Glöm inte att ha PIN-kod med låsning påslagen på mobilen, eftersom telefonen oftast är konstant inloggad på alla tjänster. Man kan om man vill sätta upp mekanismer för att rensa telefonen om den blir stulen. PIN-kod är minimum. Mönsterupplåsning funkar också, se bara till att det inte går att följa fingeravtrycken på skärmen. Givetvis är både PIN och mönsterupplåsning hackbart om den som snott telefonen har tid och kunskap.

Backups

Om du har alla bilder på en separat hårddisk – räkna med att hårddisken förr eller senare går sönder. Diskar slits, och det är alltid bara en tidsfråga innan den lägger av. En gammal klasskompis hade cirka fem års teckningar och digitala målningar sparade på en extern USB-disk som gick sönder. Det fanns inga andra backups. Tråkigt. Lika tråkigt blir det att få inbrott och alla diskar i byrålådan stula.

Att kombinera en mekanisk disk med en onlinetjänst som Dropbox, Google Drive eller iCloud är ofta bra och löser problemen ovan bra! Onlinetjänster kostar ofta mindre än mekaniska diskar och är väldigt smidiga. Se helt enkelt till att ha backups på fler än ett ställe!

Givetvis kan diskar eller hela datorer bli stulna vid t.ex. inbrott eller väskstölder. Om de innehåller känslig info – kryptera dem så att de kräver lösenord när man ska använda dem!

Tänk på vad du gör

Det viktigaste tipset av alla. Var försiktig. Det kanske verkar vara en bra idé att skicka privata bilder till en person nu, men vad händer om fem år? Behöver du verkligen spara kreditkortsuppgifter hos online-shoppen? Är mottagaren av mitt lösenord den han utger sig för? Är det en bra idé att ha min PIN-kod uppskriven i plånboken? Vad händer om min dator blir stulen på ett fik? Lär dig själv att ställa sådana här frågor i vardagen.

Räkna med att nästan allt du gör på nätet har potential att bli publik och oåterkallelig information. Se till att i alla fall ha hyfsat koll på vad du kan göra för att skydda dig, och du är genast mycket säkrare än den stora massan.

FRÅGOR OCH SVAR

Är det säkert att ha liknande, men inte identiska, lösenord på t.ex. mailen, Facebook och Instagram?

Kort svar – nej. En hackares arbete blir mycket, mycket enklare om det finns något att utgå från. Säg att du t.ex. har lösenorden supersecret1, supersecret13 och ultraSuperSecret113 på tre olika sajter. Eftersom diverse verktyg kan testa tusentals, hundratusentals, eller till och med miljontals lösenord i sekunden är det en enkel sak att utgå från ett av lösenorden och gissa de andra. Att lägga till andra siffror eller ett fåtal bokstäver till ett annat lösenord är alltså inte en speciellt bra idé. Det är som att ge en inbrottstjuv nyckelknippan istället för bara husnyckeln, och tro att man är säker för att tjuven måste leta ett tag.

Tipset här är att åtminstone ha ett unikt och säkert lösenord på mailen, tillsammans med tvåstegsverifiering. Detta för att mailen ofta är nyckeln till alla andra konton via lösenordsåterställningar.

AVSLUTNING

Du läste alltihop! Bra! Hör av dig om det är några frågor. Hoppas att vikten av nätsäkerhet sjunker in. Här är några avslutande tankar som kan vara bra att ha i huvudet och jobba mot:

Räkna med att allt du gör på nätet riskerar att bli publikt, och att det inte går att ta tillbaka om det skulle hända.
I idealfallet ska du kunna ge bort din dator, din telefon, din kamera och alla dina hårddiskar till din värsta fiende utan att vara orolig för konsekvenser.
I idealfallet ska du kunna ge bort ditt lösenord (i alla fall i ett par timmar) till dina allra viktigaste webbtjänster som t.ex. e-post och Facebook utan att skada kan ske.
Om ditt hus brinner ner eller du blir utsatt för ett inbrott, ska du inte behöva bli av med viktiga dokument och filer. Samma sak gäller om t.ex. Dropbox kraschar totalt.

Bonus/överkurs – WiFi och VPN

Om du tillbringar mycket tid på publikt och öppet WiFi, och speciellt om du arbetar med känslig data, det kan vara värt att skaffa en VPN-lösning för att kryptera trafiken. Varför? Läs en intressant artikel om café-hacking här!

Lev väl!

/ Victor

Victor Sand